Här om natten var det rejäl dimma och jag kände mig nästan tvingad att ge mig ut och plåta. Trots att jag vet att det sällan blir särskilt bra – jag glömmer bort att det gärna är kallt, att jag sällan orkar stå och vänta på en bra plats tills det där lilla extra kliver in i bilden, och att bilderna lätt ser likadana ut varje gång. De enda bra bilder jag tagit i dimma har givetvis inte handlat om dimma, jag glömmer också gärna bort att miljöbilder bara borde vara en fond och inte huvudmotivet…