För någon vecka sen råkade jag läsa några kapitel ur kurslitteraturen till den kurs i digital bildbehandling jag har gått nu i vår. Boken heter ”Effektiv visuell kommunikation” och föll mig tidigt i smaken – varför ser inte all kurslitteratur ut såhär?

Det jag läste var egentligen inget nytt – det var om the rule of thirds, om kontrast i bild och allt annat man egentligen redan vet om. Men texten väckte något till liv, satte igång huvudet och inspirerade. Började experimentera. Blev ännu mer inspirerad. Har börjat titta på bilder på ett (helt) annat sätt än tidigare.

Nu fick jag precis veta att jag blivit antagen till en kurs i visuell kommunikation av samma gäng som jag redan går min kurs i digital bildbehandling i. Härifrån kommer det med säkerhet bara bli ännu värre, och jag älskar det.